Ojojoj,
Nu blev det sådär lång tid emellan gångerna jag skrev igen, men det är rätt intensivt nu i slutet, fram till i förrgår visste vi inte om vi skulle stanna i portugal eller om vi skulle åka till Cadíz och flyga därifrån. Som många önskat blev det ingen mer segling, vilket är väldigt tur eftersom både befäl och elever är helt utmattade. Vi flyger istället hem från Lissabons flygplats till Landvetter och landar 19:50 på lördag kväll.
På ett sätt ska det bli skönt att komma hem till Sverige igen och kunna prata svenska, äta svenskt och helt enkelt bara känna sig som hemma med alla bekvämligheter som hör till det. Typ, föräldrar som gör mat, städar och diskar. Det finns nog inget som kommer slå det. Det ska också bli himla skönt att kunna gå ut och gå, cykla och träna bort allt man lagt på sig på resan på grund av den sjuk goda maten vi har fått varje dag. Det är nästan konstigt att man inte har lagt på sig mer.. hehe, men rätt tur. Hoppas ni känner igen mig när jag kommer hem...
Lissabon har helt klart varit en av de bästa hamnarna på resan, kanske för att vi inte var så förberedda på det och knappt visste nått om landet innan vi kom hit och att det kom som en räddare i nöden efter tio dagar med spöregn och nästan konstant kuling. Även bortsett från det är det en fantastisk hamn, det är sköna människor överallt, rolig shopping och massa mysiga caféer att chilla på.
Igår var vi ett gäng tjejer som åt på Hard Rock Café här som en liten avslutning på resan och idag avslutade vi lite till med att ta en sväng till Starbuck's efter middagen. Resten av dagen har spenderats på en utflykt upp i bergen där vi kollade på ett gammalt slott och en morisk fästning. Om jag inte har skrivit det än så vill jag bara säga att borgar, grottor och dess like är det tråkigaste jag vet ungefär, bara massa historia och gamlagrejer, men utflykt är väl aldrig fel i och för sig och det var inte så hemskt tråkigt som jag hade tänkt mig. Med roliga människor kan allt bli roligt! Det blir vad man gör det till, allt blir bra bara man har rätt inställning! hade en sann DSG:are sagt.
Imorgon ska jag spendera mina 5 sista timmar i hamn innan det är dags för slutstädning i två dagar och sedan hemresa. Vi får se om jag hinner med att skriva en gång till innan jag är hemma. Annars kan det ju alltid komma upp ett eller annat inlägg efter åt och när den sista resan börjar den 20 december nästa år, kanske jag skriver igen!
Tack och hej, Leverpastej.
Ändrade planer...
För två dagar sedan började skämten om att vi aldrig kommer komma fram till Cadíz. Idag vet vi faktiskt inte om vi ska till Cadíz alls.
I eftermiddags trodde vi fortfarande att vi var på väg till Cadíz, vi fick veta att vi skulle vända båten så att vi kunde komma förbi udden i sydvästra Spanien och vände var vad vi gjorde, inte mindre än tre gånger. JAg vill bara säga att vända en råseglare är inte som att vända bilen direkt eller att vända med en cykel. Att vända en råseglare handlar om ren rå-styrka, hala och dra helt enkelt. Det gäller att vrida om råna som sitter på masterna i takt med att man svänger med rodret så att vinden kan komma in från andra sidan. Mitt i allt detta är det skotning, toppning och annat hårt arbete. Efter detta gånger tre var vi alla helt enkelt rätt utmattade.
Den kvicktänkte kan ju räkna ut att efter TRE helomvändningar så är vi ju på väg i motsatt håll mot det vi kom i från. Vi är nu helt enkelt på väg norröver igen och anledningen till detta fick vi reda på en stund senare.
Vi är på väg till Lissabon, Portugals huvudstad. Eftersom vi i inte kan segla i motvind och bensinen inte kommer räcka till Spanien om vi ska fortsätta åt det hållet får vi helt enkelt tänka om och nu är vi på väg.
Lissabon är huvudstaden i Portugal. Ok, vi har varit i huvudstäder förut, men det var i Karibien. Detta är en storstad, med shopping och massa annat spännande.
Nu kommer vi i alla fram på avsatt dag, om vi sedan ska segla till Cadíz och åka hem som tänkt därifrån eller om vi flyger från Lissabon, det får vi se, och när vi kommer hem, det vet ingen riktigt säkert.
Drömmen om Spanien..
..så heter en bok i bokhyllan här på Gunilla och drömmer är väl det vi får göra som det verkar nu.. Ingen vet när vi kommer fram och folk börjar typ undra om vi kommer hem. Alla dåliga nyheter har avlöst varandra och ingen verkar bry sig längre om vi så kommer fram dagen innan vi åker hem.
På grund av att någon har skickat hem en 8MB fil som har blockerat mailkontakten vet vi inte om vi kan komma in till kaj när vi väl kommer fram till Cadíz. Jag orkar faktiskt inte tänka på det. Det ska bli gött att komma hem..
Ses snart
Lågtryck på Biscaya.
Humöret börjar tryta lite ombord, en del har inte blivit av med sin sjösjuka och andra här har feber, är förkylda och har ont i halsen och vissa är bara allmänt sjuka.
Igår gick allas huvuden i tankar om hemresa och jag riktigt längtade till att komma i hamn på fredag morgon.
Det hade regnat ute sen i förrgår och har blåst kuling två nattvakter i rad. Båda gångerna har det spöregnat och vi har varit tvungna att snabbt klättra upp i riggen för att beslå alla segel. Adrenalinet pumpade båda gångerna men kläderna vägde bly när vi sedan kom ner på däck igen, allt var dyngsurt. Efter vakten känndes det som om jag hade halva biscaya i mina gummistövlar och fötterna är fortfarande helt ömma efter det äventyret. Mitt humör är rätt väderberoende och jag hade världens dipp i det gråa blöta vädret. En höjdpunkt var att en val simmade förbi men annars kan jag faktiskt inte komma på något mer. Efter vakten fick vi nämligen ett dåligt besked till. Vi hade ett extrainsattstormöte där de berättade den hemska nyheten om att vi är på väg mot ett lågtryck och att om vi hamnar i det kommer vi bli två dagar sena, vilket betyder 2 dagar färre i hamn. Många som redan hade varit nere och hade tappat gnistan började gråta. Vädret gjorde inte saken bättre när vi senare skulle på vakt. Regnet stog fortfarande som spön i backen och inga kläder hade torkat. Inte ens mitt underställ hade torkat och det var ändå i torktumlaren. Det blev en deppig vakt, men som tur är var jag navigatör och kunde sitta i navhytten och plugga under hela vakten, denna gången blev det ingen segelbeslagning och vi kunde alla ta det ganska lugnt.
Det var skönt att krypa ner i sin varma säng efteråt och de flesta av mina kläder hade torkat under vakten vilket gjorde att man i alla fall kunde se fram lite mot morgondagens vakt.
Dagen efter när vi purrades (väcktes) trodde jag att jag fortfarande drömde när purraren kom in och sa: ”Det är ganska varmt ute, det räcker med arbetsbyxor och tjocktröja, det har inte regnat på hela vakten och Modo vann med 6-0 mot Frölunda i går kväll”
Kapten berättade sedan att vi hade rundat ett hörn på Portugal och att det var anledningen till förändringen i vädret.
- Nu blir det bara varmare, sa han.
Idag har jag haft en helt perfekt vakt och humöret har varit på topp hela dagen. Det gjorde ingenting att lunchen inte var riktigt lika god som vanligt eller att vi fortfarande riskerar att fastna i lågtrycket. Tänk vad konstigt man kan må, endast beroende av vädret.
3/10-10
Har ni varit med om det.. att man liksom vill göra så massa roliga grejer att man inte kan bestämma sig vad man ska göra först eller välja ut vad man ska göra om man inte hinner. Så var det för mig alldeles nyss. Samtidigt som jag satt och läste ur en rolig bok, vill jag måla, maila, lyssna på Hästpojken och sen kom jag helt plötsligt på att jag skulle skriva ett blogginlägg. Det gäller att ta vara på den lediga tid man får.
Idag var vi lediga från alla lektioner, säkerhetsövningar och möten, och förutom det så är det Söndag. Veckans bästa dag. Dagen börjar med stekfrukost, fortsätter med sötfika och avslutas på kvällen med inget mindre än en grym söndagsmiddag.
Många tog hand om sin lediga tid, pluggade lite eller sov ikapp det de missat. Jag själv kännde att det var dags att göra något roligt, något som inte hade med skola, vakt eller sömn att göra. Så jag gick upp en sväng i byssan och det hela slutade med att jag hjälpte backisarna med sötfikat och rullade 185 chokladbollar och så hade jag spenderat min lediga eftermiddag och tro mej, det var roligt. Tänk dej att du står vi bakmaskinen och häller i kakao så kommer det en våg och plötsligt står du vid ugnen. när båten sedan rullar ner från vågen glider du tillbaka över golvet och plötsligt står du vid spisen istället i andra sidan av köket. Det tog lite längre tid än det hade kunnat ta helt enkelt, men gud vad roligt vi hade. Kocken spelade in musikvideo med kapten och överblivna laxbitar rullade över golvet. Som jag sa, det händer något roligt varje dag..
En Valig dag på Gunilla.
Det är nästan så jag ska göra detta till en vana. detta är fjärde gången i rad som jag lägger mej efter vakten och skriver lite. Visst är det konstigt att det alltid finns något att skriva om, men tro det eller ej, alla tio dagarna kommer vara speciella, trots att vi pluggar, äter, går på vakt och sover precis som vanligt. '
idag är var en vanlig dag här på Gunilla. Mitt under vakten simmade nämligen två valar upp ungefär femtio meter från båten. Vad det var för valar kan jag inte riktigt säga, eftersom jag inte är någon vallexpert, men de var ganska stora faktiskt och sprutade vatten ur ryggen precis som valar ska göra. Det borde finnas en "the big five" även till sjöss kan man tycka. Fem djur som man bara måste se när man seglar. Valar hade nog varit med där i så fall, för övrigt har vi under våra båda resor även sett delfiner, men dessa är vardagsmat nu för tiden. Det blir inga stormningar till relingen när någon ser dem hoppa i fören. Det händer så ofta nu för tiden. På förra resan lyckades vi även se havssköldpaddor som flöt förbi och Stim med flygfisk där ibland en och annan lyckades ta sig upp på däck.
Trots att valarna idag gjorde att det rös i hela kroppen på mig så måste jag nog säga att det var mycket fräckare förra året när det mitt under stormötet stack upp två späckhuggare ur vattnet, det är rätt svårslaget faktiskt.
På vakten fick vi även det perfekta vädret. Vinden var i lagom rätt riktning för att vi skulle kunna segla. Det blåste runt 20 s/m, dyningar på runt 6-8 m rullade in från sidan och solen lös sådär lagom mycket. När jag tänkte på det kännde jag lyckan sprida sig i kroppen. Det är såhär det ska vara..
vind
För drygt en timme sedan seglade vi rakt mot Canada/Island.Innan vakten var det som att bestiga ett berg på väg till toaletterna och man höll på att ramla ur sängen om man inte parrerade rätt.
Detta var på grund av vinden, vi hade inte i åtanke att ta oss hela vägen dit, men för att komma framåt över huvud taget var vi tvungna att segla med vinden lite istället för mot den. Annars hade vi inte rört oss ur fläcken och nån stans måste vi ju komma.
På ett kick vände dock vinden och vi gjorde likadant vilket gör att mitt framför oss ligger nu Spanien, och Cadiz, hoppas vi. Nu ligger jag istället intryckt mot väggen i min koj och det där med att ramla ur är inget problem längre och jag ramlade nästan in på toa.
Det ska bli skönt med lite mildare väder och att istället för att gå runt i underställ, vilke vi gjort även i hamn, kunna gå i långklänning eller jeans och inte frysa. Förra året låg folk till och med på stränderna och solade massa innan de åkte hem till kalla Sverige.
Trots att jag längtar hem till ´Sverige och till varma eller i alla fall varmare Spanien så känns det rätt gött att vara här. Jag måste säga att jag är ganska nöjd med att vaggas till sömn varje kväll, att få pannkakor varje torsdag och att styra Gunilla med vinden i håret.
Jag älskar att segla..
